Krambjörnen’s She’s A Pirate

Trazzel fick tyvärr somna in knappa 3 år gammal. Ett beslut som var ohyggligt svårt att ta, och jag tror sällan jag gråtit så mycket både innan och efter att vi fått avliva en hund. Kanske för att hon var så ung och kanske till en del för att jag inte förmådde ge henne ett liv utan smärta. Hon visade sig vid röntgen ha grad A/D. Grad D på ena sidan pga slapphet i ligament, ledband mm. Och detta är första gången jag varit med om en hund med grad D som haft besvär av sin HD. Förmodligen pga att det blev en ojämn belastning på ena sidan som orsakade pålagringar i leden. Men det är ju bara spekulationer.

Hade hon kunnat leva som vanlig ”promenadhund” hade hon förmodligen kunnat leva mycket längre. Men hon hade ett väldigt speciellt och krävande temperament och hade ett stort behov av att få utlopp för all energi om hon inte skulle bli omöjlig att leva med. Kanske inte ett korrekt newf temperament och definitivt inget jag varit med om tidigare. Förutom våra långa promenader fick vi även lägga till cykelmotionering och andra aktiviteter. Och det var ju nu vi började märka problemen. Om hon fick röra på sig så mycket som hon behövde för att må bra mentalt, ja då märkte vi att höfterna blev ett problem. Hon började skutta fram i ”kaninhopp” och travade med väldigt korta steg med bakbenen när hon blev trött. Och när vi kom hem och hon hade vilat så hade hon dessutom besvär att resa sig.
Om vi då begränsade motionen så hade hon inga uppenbara besvär av lederna, men blev istället extremt dryg, gapskällde på allt, blev ohyggligt stressad, rädd, överreagerade på allt som nya miljöer, nya situationer, nya djur/människor, kom aldrig till ro, tuggade sönder saker osv. Hon led också av en kolossal separationsångest (liksom hennes ena bror), vilket också blev ett stort problem. I tillägg smittade hennes beteende och stress till resten av flocken och vi levde alla i ett ständigt kaos, vilket ingen mådde bra av.
Till slut blev hela situationen ohållbar och jag kunde inte längre se på hur både Trazzel och de andra hundarna mådde sämre och sämre.
Jag hade under en tid annons ute för omplacering, fick många svar men ingen som verkade tillräckligt kunnig/erfaren för att hantera en hund som Trazzel. När hon sedan visade besvär från sina höfter så var omplacering självklart helt uteslutet.
Nu vilar hon i minneslunden med många andra av våra krambjörnar. Sörjd och saknad. Men har jag lärt mig en sak så är det att jag aldrig vill uppleva detta igen. Ett rastypiskt temperament är verkligen det absolut viktigaste i vår avel, A och O som man säger, eller som standarden skriver ”the temperament is the single most important characteristic of the newfoundland.” Vila i frid Trazzel ❤

Krambjörnen’s She’s A Pirate ”Trazzel”

Born: 2015-05-09

HD: A/D ED: 0/1 Cystinuria: Clear (by parents) Heart: Clear (doppler)

e. Krambjörnen’s Light My Fire
HD: B/B ED: 0/0, Heart: clear (doppler) Cystinuri: clear (by parents)
e. Mississippi-Missouri Kenneth (HD: B/B, ED: 0/0, Heart: clear, Cystinuri: clear)
u. Krambjörnen’s Philosophia (HD: C/D, ED: 0/0, Heart: Clear, Cystinuri: Clear)

u. Could It Be Magic del Basaburua
Hips: A/A Elbows: 0/0, Heart: clear (doppler), Cystinuria: clear (by parents)
e. Dreamtime For Shadows Eternity (HD: normal, ED: normal, Heart: clear, Cystinuri: carrier, knees normal)
u. Gone With The Wind del Basaburua (HD: B/B, ED: 0/0, Heart: clear, Cystinuri: clear)

Trazzel 3 månader